Jean piaget beskriv de grundläggande tankar som finns i teorin
Svar: Jean Piaget (–) samt Lev Vygotskij (–) existerar de numeriskt värde forskare beneath talet vilket har haft störst innebörd inom området barns tillväxt av tänkande och tungomål. De ägnade sig båda först åt andra saker. Vygotskijs områden var litteratur, konst samt konstpsykologi. Piaget ägnade sig åt naturvetenskap, särskilt biologi, med fokus på problem att diskutera om kunskapens natur. dem inriktade sig sedermera vid barns tillväxt av tänkande och tungomål. Vygotskij ägde tillgång mot Piagets tidigare skrifter samt kritiserade dessa i sina arbeten. Piaget fick ej tillfälle för att ta sektion av kritiken förrän 25 år efter Vygotskijs död och då i ett till engelska översatt mindre version från Vygotskijs huvudverk Thought and language. Piaget skrev en svar vid Vygotskijs bedömning. Deras arbeten har inom hög grad diskuterats inom den efterföljande forskningslitteraturen.
Det finns många beröringspunkter och likheter mellan Piagets och Vygotskijs syn vid barns tillväxt av tänkande och tungomål. Det vilket har uppmärksammats mest existerar do
Assimilation och ackommodation.
Repetition, referat, recension och reflektion kan ses som steg i enstaka reflektiv process. Enligt Piaget () existerar de tre första stegen, repetition, referat och recension av slaget assimilation. Assimilation innebär för att gjorda erfarenheter läggs mot gamla erfarenheter utan för att tanke alternativt förståelsemönster förändras i egentlig mening. Assimilation innebär för att det ej är ett reflektion inom egentlig fras. Den egentliga innebörden, meningen i reflektionen, framträder då det sker en ackommodation, dvs. då vi måste både förändra vår förståelse och för att anpassa denna till den nya situationen. Detta innebär inte för att de tre översta stegen är onödiga, de är kapabel vara steg just vid vägen mot ackommodationen, förändringen. Steg såsom ibland behövs för för att uppnå den djupare formen av förståelse.
Eleven konstruerar kunskapen utifrån detta som läraren undervisar angående och dem förkunskaper samt den medvetande som eleven själv äger med sig in inom lärprocessen. detta räcker ej med för att lära
SARA OHLIN
Sedan slutet av talet och dem industrialiserade samhällenas ökade nyfikenhet för ungar och tidig del av ett liv har små människor kommit för att stå inom centrum på grund av en mängd olika kunskapsproduktioner och forskningspraktiker. Hur ungar positioneras inom forskningen samt vilket påverkan de besitter över forskningsprocessen varierar inom relation mot bland annat historisk samt vetenskaplig kontext, i vilket fält enstaka studie situeras samt dess epistemologiska samt ontologiska utgångspunkter.
Barndomssociologins framväxt beneath slutet från talet medförde en något som ökar i storlek eller antal kritik mot forskning liksom ansågs utföra barn mot objekt till forskarens blick och var barnens egna viljor, reflektioner och påverkan över forskningen inte blev tagna i beaktan. Istället på grund av att utifrån den fullvuxna personer forskarens intentioner att forska på unge talades detta nu ifall vikten från barns påverkan i kunskapsproduktionen samt för att synliggöra barns perspektiv vid sin omvärld. Därmed sågs forskning liksom något ett forskare fullfölja tillsammans tillsammans barn samt idag äger detta förskjutits t
Schweizaren Jean Piaget () äger haft en stort påverkan över hur vi tänker kring mental utveckling.
Piaget menade att människor har en behov från att förstå sin omvärld, utan medvetande för varför saker runt om dem händer upplever de enstaka mental obalans och ångest. För för att få enstaka helhetsbild ovan hur omvärlden fungerar måste gamla erfarenheter anpassas mot nya vilket enigt Piaget kan ske på numeriskt värde sätt. Nya erfarenheter kunna läggas mot gamla utan att personens kognitiva scheman måste ändras vilket kallas för assimilation. Men då nya erfarenheter görs är kapabel det även betyda för att gammal insikt måste struktureras om på grund av att ett enhetlig förklaring ska behärska infinna sig, detta kallas för ackommodation. Bara genom nya erfarenheter utmanas våra gamla scheman och därför blir nyfikenheten viktig på grund av individens mentala utveckling samt intelligens.
Den kognitiva utvecklingen
Den tankemässiga utvecklingen delade Piaget in i fyra huvudstadier var senare stadier bygger vid tidigare. detta första ort