Hur mäter man entreprenöriellt lärande
Entreprenör samt intellektuell existerar två sätt att existera och leva. Två personligheter och sätt att artikel som inom bästa fall kan komplettera varandra. Därför är jag inte, inom alla fall inte ensidigt, kritik mot skolans vurm för entreprenöriellt tänkande. detta går för att kombinera insikt med entreprenörskap, men inte någonsin självklart samt bara ifall kunskapen placeras i centrum. Förlorar oss kunskapen ur sikte existerar entreprenören samt entreprenöriellt tänkande förödande på grund av kunskapsutvecklingen. detta är Jenny Maria Nilsson, som skrev en intressant artikel igår, som fick mig för att tänka inom dessa banor.
Vad kunna förbättra svensk skola, vilka länder bör vi ta efter: Hong Kong, land i norden eller Kanada vilka lyckas bäst? Bättre än omständligt samt desperat söka vore för att gräva var vi står och jämföra svensk lärcentrum med svensk skola förr svensk skola relativt nyss.Sökandet efter den alternativt det bästa, tanken angående en lätt lösning, enstaka beprövad samt evidensbaserad best practice, existerar enormt lockande, men även föröda
Entreprenöriellt lärande
Vetenskaplig bakgrund
Entreprenöriellt lärande kunna tolkas vilket ett initiativ med tydliga rötter inom progressivismens elementär idéer – projekt- samt processbaserad ämnesövergripande gruppundervisning. Dessa har en starkt stöd från sålunda kallad konstruktivism, en filosofisk utgångspunkt såsom förkastar idén om ett enda objektiv ”sanning”, samt som äger fått allt större innebörd i samhället. Utifrån en pedagogiskt perspektiv kan detta sägas prata emot ett alltför kraftfull ämnesindelning.
Konstruktivistisk pedagogik betraktas idag generellt sett som enstaka modern ansats, med stöd hos mycket kända talsforskare liksom Jean Piaget och Leo Vygotsky. Utgångspunkten är för att människor själva måste producera sin personlig kunskap efter egna förutsättningar och inom interaktion tillsammans med omvärlden. vid senare period har även hjärnforskning anslutit med stöd för detta synsätt. Även om entreprenöriellt lärande existerar ett nytt begrepp inom skolan, därför har kampen pågått inom flera hundra år mellan ämnesindelad boklig ind
Entreprenöriellt lärande skapar bättre utbildning men begreppet skaver
Entreprenöriellt utbildning gör undervisningen både roligare och förbättrad. Om detta är både elever samt lärare överens. Men begreppet skaver samt arbetssättet krockar med krav på effekt och kunskapskrav, visar Monika Diehls avhandling.
Varför blev ni intresserad från ämnet?
Ärligt talat äger jag inte någonsin tilltalats från begreppet entreprenöriellt lärande (EL). Men då jag förstod att detta till massiv del handlar om ämnesövergripande undervisning samt självständigt elevarbete insåg jag att detta är noggrann vad jag som pedagog på mellanstadiet alltid strävat efter.
Vad handlar avhandlingen om?
huvudsakligen om hur EL uppfattas av pedagog och hur de bedriver entreprenöriell utbildning. Jag äger utgått ifrån två högstadieskolor i olika kommuner, båda belägna utanför en större svensk ort. I den ena besitter en tredjedel av eleverna invandrarbakgrund, inom den andra går enbart etniskt svenska medelklasselever. på denna plats har jag gjort totalt 5
.