Vilka falska nyheter förekom usa valet
Från ”Lügenpresse” mot Trumps ”Fake News”
Fake news, falska nyheter, är en uttryck såsom i solens tid används flitigt av högernationationalistiska politiker likt Donald Trump.
Trumps valkampanj präglades av högerpopulistiska politiska utspel och radikala kommentarer, smutskastning och lögner. Vid flera tillfällen sa Trump för att ”media existerar oärlig” samt att pressen är riggad.
Under sin inledande presskonferens liksom vald president, sätter denne ton till resten från sin tidsperiod i Vita huset: Trump vägrar för att svara vid en fråga från CNN-reportern Jim Acosta och säger ”You are fake news” (&#;du/organisationen existerar falska nyheter&#;). Under kurera Trumps tidsperiod som president använder han frekvent uttrycket ”fake news” mot journalistiska produktioner ifrån etablerade samt respekterade medier, som The New Yorker.
I september publicerade avdelningen Gallup enstaka opinionsundersökning likt visade för att endast 32 procent från den amerikanska allmänhetens ansåg att nyhetsjournalistik på tv, i radio och tidningar är någorlund
Största hotet kommer inte ifrån falska nyheter
”Falska nyheter” tillhör vår tids mest misshandlade begrepp – och oron för för att påhittad resultat ska förstöra det svenska valet tycks vara överdriven.
Ny forskning visar att detta blir viktigare att undersöka varför budskap sprids, snarare än vad som sprids.
Myndigheter samt medier varnar för enstaka kommande våg av ”falska nyheter” inom valet samt och planerar en rad motåtgärder. Medier går tillsammans för för att faktagranska. inom Frankrike samt Tyskland äger man gått ett steg längre samt diskuterar lagstiftning som bör bekämpa falska nyheter.
Uppgifterna angående den smutsiga amerikanska valrörelsen har uppenbarligen lett mot viss panik, trots för att falska nyheter verkar äga fått ganska liten resultat på detta amerikanska valresultatet.
I förra veckan skrev Washington Post enstaka artikel vilket återigen visade på detta stora problemet med begreppet ”falska nyheter” – samt diskussionen inför det svenska valet.
Enligt färsk forskning byggde en massiv del från den ryska desinf
Den amerikanska konspirationsnojan
KrönikaDet amerikanska presidentvalet är ovan, men för tillfället väntar den tuffaste utmaningen. Olika åsikter är visserligen demokratins livsluft, men angående man ej kan enas om elementär fakta, vad händer då, undrar Kent Werne.
Två dagar efter presidentvalet i USA fylldes min Facebookvägg från skrattgråt-emojier. Jag skrev en inlägg angående Donald Trumps konspirationsteori ifall att han bestulits vid valsegern, samt varnade till konsekvenserna: för att demokratin undergrävs, att Trumpväljarna kommer titta Joe Biden som enstaka illegitim president, att detta kan leda till våld.
Inlägget lokaliserades snart av konspirationstroende svenskar: dem som fallit ner inom kaninhålet, mot ett något som ökar i storlek eller antal underland från alternativa information. De liksom anser sig ha ”vaknat upp” samt nu föraktar alla likt sover. dem som tillsammans stort självförtroende proklamerar sina insikter på grund av alla samt envar, dock i synnerhet för ”grindväktare”, alltså journalister som mig.
Därav skrattgråt-emojin, vilket blivit ett ikon till ”de
Fake news samt "alternativa fakta"
Illustration: Linnea Blixt
Hur formas vår världsbild från de källor där oss hämtar kunskap? Kommer samhället att bestå av ett alltmer polariserad befolkning? förmå vi titta en kris för demokratin i framtiden – alternativt är denna framtid redan här? Hur hanterar oss det inom klassrummet? Detta avsnitt önskar ge dig som pedagog stöd för att reflektera ovan frågorna och illuminera dem inom din undervisning.
Under de senaste åren besitter sociala medier och snabbt informationsflöde fått allt större betydelse samt nya fenomen har därmed börjat uppmärksammas. I den allmänna debatten talas ofta om falska nyheter, ”alternativa fakta”, faktaresistens, filterbubblor samt ekokammare. Dessa fenomen besitter lett mot nya diskussioner och utmaningar såväl inom klassrummet liksom i samhället. Vi behöver mer förståelse om hur sociala medier påverkar oss, om mekanismerna som styr den upplysning som når oss var och angående hur detta i sin tur förändrat de diskussion som förs i utbildningsinstitution och offentlighet.
Det h